Konsten att baka

Råglimpor

(ur Stora Boken om bakning, sid 64)

2 dl rågkross

1 ½ dl havregryn

7 ½ dl rågmjöl

1 liter kokhett vatten

50 gr jäst

2 tsk salt

2 msk olja

1 dl vetekli

2 ½ dl grahamsmjöl

9 dl vetemjöl

Grädda i 175 - 200 grader i ca 1 timme.

Pensla brödet med filmjölk

Så långt receptet i original.

-------------------------

I min variant gör jag så här:

Just nu har jag gott om vetekross så det blir det i stället.

Havregrynen jag använder är de fiberberikade

För det mesta använder jag öl från min tillverkning, i stället för vatten. Häller det kokhett över joxet i behållaren.

Kör i min assistent, men har redan då tillsatt saltet och brödkryddor. När det verkar smidigt, stänger jag av. Sedan får det stå i bland ett par timmar så att det kallnar.

Löser upp jästen i ljummet vatten och tillsätter den.

Brukar ha ½ dl sirap, men i dag tog jag lika mycket honung i stället. Har fått sådan av min kompis Kjell Holmstrand som är biodlare.

Tar nästan 1 dl rapsolja för att vara säker på att brödet blir saftigt.

Kör assistenten tills det blir smidigt och trycker ner det i behållaren, strör lite vetemjöl ovanpå.

Ställer oftast bunken på hyllan över vedspisen så att det skall ha det varmt och jäsa. Tar 1 tim.

Häller ut degen på bakbordet och knådar med vetemjöl, men måste dela den i två bitar för jag orkar inte knåda med mina händer, har ju värk i tummarna. Har prövad med att bearbeta med en brödkavel, men återgått till knådning.

Strör lite vetemjöl på två bakplåtar och lägger limporna där eunder en duk för att efterjäsa.

Brukar titta på dem och när det ser ut att vara dubbelt så stora så åker limpa nr:1 in i ugnen.

Har prövat med att pensla med filmjölk, men då fastnar limporna i plåten, så det har jag slutat med. De fastnat i bland ändå i plåten.

Limpa 2 får ju jäsa alltför länge, så jag har prövat med att sätta den svalare, ex vis i vindstrappan. Men limporna flyter alltid ut på ett sätt som jag inte gillar, måste ju skära dem snett när jag skall ha en macka, annars blir skivorna för smala. Undrar om de ändå får jäsa för länge.

Något annat som också inträffat är att brödet går sönder när jag kommit in en bit vid uppskärningen. Vet inte varför. Något fel är det. Kanske jag knådat för lite.

Jag har prövat med att grädda i min lilla elspis, med exakt gradtal, men helst kör jag i vedspisen. Då får jag varmt i huset och det går inte åt elenergi. Svårigheten med vedspisen är gradtalet.

Limpa nr:1 i vedspisugnen

I dag var det 300 grader på vedspisugnen så jag satte i en trästicka för att hålla nere värmen, men efter en halvtimme var limpa nr:1 inte färdiggräddat och dessutom hade den spruckit på längden.

Limpa 2 fick grädda i 300 och var klar på ungefär 20 minuter, den blev lite mörkare. Fick stå inne lite till för att jag skulle vara säker på att den var genomgräddad.

Här står limporna under en duk till i morgon.

Limpa nr:1 till vänster, och den mörkare limpan är nr:2

Fikonspråk i kataloger

Fikonspråk

En av mina favoritkataloger är Engelsons postorder. Jag brukar handla lite där ibland, skjortor, byxor och liknande. De har bra kvalité och en katalog som blivit allt bättre med åren. Som fotograf så gläder mig att de använder snygga och bra modeller och att de har en fin layout i katalogen.

Men vad som blivit sämre är språket.

Jag vill ju veta vad det är som jag handlar. Vad består materialet av, ex vis ull.? I katalogen blir det allt mer konstiga uttryck sk fikonspråk. Varför?

Den katalog jag fick här om dagen har flera märkligheter. Det börjar redan på sidan 2. Där står följande: ”Jackan har en kraftig YNK tvåvägs frontdragkedja …” Vad är YKK?

På sidan 3 finns det en hundförarväst i ”Blaze”. Vad menas med det? Det verkar vara något nyuppfunnet ord från engelska.

Jag fortsätter till sidan 7. Där finns ett par byxor som är fordrade med ”Euro-Tex”. Vilket påstås göra byxorna vind och vattentäta. Men vad består det där Euro-Text av? Det får man inte veta.

På sidan 9 finns byxa ”Järvi”. Den har förstärkningar av ”microskinn”. Vad är det egentligen, ett naturmaterial eller en konstfiber?

På samma sida finns en jacka som består av ”funktionsmaterialet Webe-Tex”. Det måste vara ett fantastiskt material för det står emot både regn och vind och inte nog mede det, det ventilerar samtidigt ut kroppsfukt. I samma stycke berättas vad det INTE består av nämligen PVC och därmed är det miljövänligt. Men om det där Webe-Tex är miljövänlig eller vad det består av framgår inte. Varför är det så viktigt att berätta om vad materialet INTE består av?

På sidan 10 beskrivs en ”Tattersalesskjorta”. Jag tittar länge på bilden och funderar över varför den heter så. När jag var barn så fanns det något som kallades för tattare. Det var ett nedsättande ord på det som senare kallades för resandefolket. Kan det vara därifrån man fått inspiration till detta märkliga namn på en skjorta? Köper folk en skjorta som inspirerats av tattare?

Vad är ”Militärsatin”? På sidan 10 finns det jackor och byxor av detta för mig okända material. På samma sida beskrivs en ”Vildsvinsbyxa”. Den är fordrad med Twaron ®, som är en paraaarminfiber, liknande Kevlar ®. Det lilla ®-tecknet innebär att det är ett registrerat varumärke. Men vad är det egentligen för material? Vad är egentligen ”Oxfordnylon”? Det berättas om denna produkt på sidan 13. Måste vara något alldeles extra starkt för här är det damasker som är tillverkade av detta.

På sidan 14 finns äntligen något jag begriper, även om beskrivningen andas fikonspråk. Det handlar om Bobergs hundförarväst. Jag har en sådan och får nu äntligen veta att den är fordrad med ”Meshfoder” som består av 65% polyester och 35% bomull.

På sidan sexton finns en ”Softshelljacka”. Konstigt ord! Mjuk snäcka skulle det ju betyda, men vad snäckor har med detta att göra förstår jag ej. Det är i alla fall vindtätt och andas, men om det är något plastmaterial eller naturmaterial framgår inte. Suck!

Vad är ”Padding”? På sidan 17 finns en Canadajacka med kraftig padding. Det är en typ av bommullsskjorta som tydligen fått någon sorts stoppning av polyester. Men varför kalla det padding, när det finns ett svenskt ord?

Vi fortsätter med de obegripliga orden.

På sidan 18 finns ett par byxor som har ett mellanfoder av ”Polityren”. Byxan i övrigt är av Bävernylon. Det fattar jag, den produkten står för ett väldigt starkt konstmaterial. Men vad är Polityren? Enligt nätet så är det något man använder vid ytbehandling av trä, men det passar väl inte in här?

Längre ner finns ett par byxor som har ”Fleece-foder”. Är inte det någon sorts plastmaterial, som man tillverkat av returflaskor? Jag har hört att det är väldigt brandfarligt och att rökare inte skall använda det.

På sidan tjugo hittar jag en tumvante som har ”Piléfoder”. Undrar vad Pilé kan vara.

Järvikepsen på sidan 22 är tillverkad av ”Gore-Tex TM” (= inregistrerat varumärke). Men vad är egentligen Gore-Tex? Kanske det är något nylonmaterial, i vilket fall så får man inte reda på det.

Vad är ”Thinsulfate”?

På sidan 23 finns mössor och vantar som är tillverkade av detta märkliga material. Det måste väl åter igen vara något företagsnamn inblandat i produktnamnet, för vad jag vet så finns det ingen råvara som heter Thinsulfate. Men jag skall kolla på nätet.

Så kommer vi till sådant man har på fötterna, på sidan 24.

Här finns en känga som har fordrats med mjukt ”Nubuckskinn”. Undras just vad det är för djur, kanske någon buffel, eller orm kanske. Kunde ju faktiskt vara bra att veta.

Förresten så har kängan ”Ultimatelining”. Detta skall tydligen minska slitage, men vad som menas är faktiskt väldigt oklart.

En annan känga på samma sida har ”Vibramsulor”. Undrar om det är sulor som vibrerar. Konstigt är det i alla fall.

Kängan mittemot har ”Insulated Comford foder” åter ett exempel på fikonspråk. Vad är det egentligen?

Det finns svenska ord och uttryck, använd dem!

Det irriterar mig när man använder engelska ord, när det finns bra svenska. På sidan 29 finns det exempelvis ”Shoe Wax” när det rätteligen borde heta skovax. Men man tror kanske att det säljer bättre om man använder engelska.

Sockar tillverkas av fantastiska material som man inte får någon förklaring på utöver att de har väldigt fina egenskaper. Vad menas exempelvis med ”Ull-liner” och vad är ”Linerstrumpa”? Och så finns det ”Coolmaxstrumpor”.

Företaget har gjort ett försök med att förklara de olika uttrycken, men beskriver inte närmare vad materialen består av. Man får försöka leta på varje strumpa för att komma i närheten av tillverkningshemligheterna. Men ibland går man bet.

Vildmarksstrumpan på sidan 33 består av 40% Outlast, 40% Ull, 15% Polyamid och 5% Lycra. Om jag gissar rätt så är det endast 40% som är naturmaterial, allt det andra är plast, om nu Outlast är plast, det får man ju inte reda på.

Vi läser vidare och kommer till underställ. Här är det material såsom ”Techmabreath” “Webe-T.ex.” och "Gore-Tex ®”, men det finns även plagg tillverkade av ”Quick-Dry”. Några beskrivningar över vad materialen består av finns inte, mer än att de givetvis är bra.

Bland ryggsäckar på sidorna 40-41 hittar jag ett produktnamn ”Molltec® som kanske är någon sorts polyester. En annan säck är tillverkad av ”Ripstopväv”. Det låter ju starkt och bra men vad består det av?

Jag hittar också en kniv på sidan 44. Där är slidan tillverkad av ”Corduraväv”. Vad det är får man sväva i ovisshet om.

Avslutningsvis finns ytterligare ett exempel på fikonspråket. Det är en handvärmare på sidan 46 som har ”Vermikulit” i innehållsförteckningen. Men vad det är kan man ju undra, för man får inte reda på det.

Kan lägga till att jag sökt på nätet på många av de märkliga ord som nämns här, men de flesta finns inga vettiga förklaringar till. Däremot kom jag fram till att ”Vermikulit” är ett vulkaniskt material som har förmåga att expandera i värme. Det används även i trädgårdsodling.

Frånsett denna kritik så är ju katalogen i övrigt bra och innehållsrik men den borde kompletteras med en ordlista för att bli helt begriplig.

Av de produkter vi köpt från företaget så är allt bra utom att skjortknappar oftast verkar medskickade och inte så bra i sydda. De brukar ramla ur efter någon tvätt.

Läplank

Det här var det första läplanket jag byggde.

Jag använde bakar som jag fick gratis.

Sedan bilden togs så växer det nu dalior framför samt klängrosor mot planket.

Hade satt två "Flammentanz", men sorken tog den ena.

Bättre odlingsförhållanden

Här i Skattungbyn är vi i gissningsvis odlingszon 6. Kan man få varmare i trädgården så går det ju att odla sådant som kanske bara går i odlingszon 5.

I mitt fall är det inte bara zonerna som är intressanta. Utan att de skall kunna gå att plantera ut växter tidigare och få bättre skördar, jag är ju beroende av mina grönsaker för överlevnaden.

Men där mitt odlingsland är blåser det, särskilt om våren, väldigt kraftigt.

Ett tag funderade jag på att plantera en häck, men efter att ha försökt med pilplantor så förstod jag att det skulle ta väldigt lång tid.

Byggde därför först på prov ett läplank av gamla bakar, intill min uteplats. Det fungerar fint. Hammocken blåser inte längre i kull.

Hälften klart på det nya läplanket

Odlingen krävde ett mer rejält läplank.

Kjell Holmstrand lovade att fixa virke ur sin skog.

Jag köpte först galvade spetsiga metallrörr på ÖB. Man fick 4 st för en hundring.

De bankades ner i marken och så blev det rejäla stöttor och en bräda överst för att utgöra tak.

Nu har det stått över sommaren och här om dagen kom Kjell med plankor. De är okantade, dvs sågade så att man ser barkkanten. Jag gillar det stuket.

I dag började han montera. Hittills har det gått åt 29 plankor men vi räknar med att det behövs ytterligare ett trettiotal plank. Sedan skall det bli lä vid odlingen.

Här ser man brädorna på ena sidan

De är alltså glest monterade så att vinden kan ta sig igenom och bilda virvlar.

Planket är så konstruerat att det inte är tätt. Vinden kan sila igenom. Då bildar den virvlar och effekten blir bättre än om det varit ett tätt plank.

det sitter alltså en planka på var sin sida och det är ett ca 5 cm mellanrum.

Till nästa år skall jag måla det med trätjära utspädd med linolja så att det blir en snygg brun ton. Förmodlingen sätter jag även något hönsnät på det så att bönor har något att klättra i.

Längst bort på västsidan av odlingen är läplanket

Bakom planket är beteshage med elstaket.

Allt det gröna är kål, potatis och squash samt pumpor.

Växthuset syns till höger

I planerna ingår ytterligare en bit läplank, på andra sidan om växthuset, för att det skall bli bättre lä i själva trädgården. Det kommer nog även äppleträden och jurgubbarna att gilla.

Sommaren i odlingen

Sommaren 2012

Ja, är det verkligen någon sommar?

Det har varit kallt och småregnat i stort sett varje dag, även om det i dag är +20 och mulet.

Saker jag sått i landet såsom palsternacka och mangold har knappt kommit upp.

Raderna är ungefär 6 meter. Av mangolden kom upp tre plantor och jag fick så i på nytt, men även det kommer knappt upp.

Av palsternackan kom bara 5 plantor upp.

På sätt och vis är det katastrof. Men naturens makter råder.

Kanske det blir bättre nästa år när mitt läplank blir klart och vinden inte kan kyla av grönsakslandet.

Men det finns glädjeämnen

All kål verkar bli bra. Den växer och frodas och ännu har jag inte sett några sniglar.

Nu börjar också squashen att blomma, Den växer på en odlingslimpa som består at sådant som skall komposteras vilket bör ge bra näring. Nytt för i år är att jag där även odlar spagettipumpa. Har aldrig odlat den förr så det är spännande.

Gör jord

Jord gör jag genom att sålla jord som varit i dikena vid byvägarna i byn. Fick ett helt lastbilslass gratis. Det är ju en del sten i det, men den kommer till användning som utfyllnad på olika ställen.

Det är ett tungt jobb så det blir någon timme då och då. I vilket fall blir det ju billigare än att köpa säckar med jord.

Nu kommer jag att blanda i sand och kompostjord i jordblandningen så att den blir trevlig för växterna.

Sparrissäng

Eftersom den enda sparrisplantan jag har har lyckats med att överleva Skattungevintern så satsar jag på att bygga en sparrissäng. Den består av två ovanpå varandra lagda dörrkarmar som jag fyller med jord.

I skrivande stund väntar plantorna i växthuset. Även detta är spännande. Hoppas att de klarar sig. Det tar ju 2 - 3 år innan det går att skörda sparris.

Så kan det gå.

Dramatik

Sitter och läser. Gammeltiken vill inte ligga stilla i soffan. Ut i hallen och ut i köket. Hon var ju ute och kissade för någon timme sedan. Boken faschinerar, men hunden ger sig inte. Så jag släpper ut henne. Hon springer till sin toaplats och jag hör hur det sprutar ur henne. Stackarn! Och husse får samvetskval för att inte reagerat tidigare.

Så blir det natten och strax före 6 vaknar jag går på toa och sedan ut i köket. Hundarna sover. Trampar i något kladdigt. Sömnen i ögonen försvinner snabbt.

Små bruna klickar på köksmattan. Hon hade alltså redan tidigt på kvällen haft svårt att hålla sig. Jag kastar ut mattan och torkar nödtorftigt av golvet och sköljer fötterna. Går och lägger mig igen, men det går inte att somna om.

När det är dags att fixa frukost, kommer vovvarna ut i köket, de skall som vanligt hälsa på husse. Gammeltiken smyger sig vid sidan och ser tydligt besvärad ut över vad som hände på kvällen, ändå är ju mattan ute. Men hon är klok och vet vilken olycka som hände, trots att jag inte bannat henne.

Efter frukost blir det städning.

Har ju inte dammsugit på 14 dagar så det var rejält dags. Stora mörka tussar överallt eftersom en hund fäller vinterpäls. Det hjälper inte med daglig ryktning utomhus, det ramlar av hår ändå. Får byta dammsugarpåse.

Så blir det att tvätta golv. Lite såpa i vattnet och hett vatten. Blir rent och fint. Fönstren får stå öppna så att det torkar. Blåser bara lätt och hör och häpna, det regnar inte!

Fortsättning utomhus

Sedan blir det att ta vattenslangen och spola av plastmattorna, eventuellt spola lite i gräset så att det lösa bajset sjunker ner. I morgon måste jag nog klippa gräset. Det är långt efter det myckna regnandet. Hoppas att det åtminstone är torrt nu.

Varför?

Orsaken till det olycksaliga är nog det gamla ben som hon hittat ute och som hon gnagt på i ett par timmar. Hundar mår inte bra av allt, fast folk tror det. Benet var inte färskt, i så fall hade det gått bra. Jag får se upp bättre!