Tråkigt och fotvård

Jag har tråkigt, rent jävligt tråkigt. 

Temperaturen ute varierar runt  minus och plus. Det blir halt vid promenaden eftersom det inte hinner töa tillräckligt. Samtidigt är det ju inte läge för broddar ännu.

I radion spolar de Ring P1 bara för att de skall ha en extra sändning om polisingripandet i Paris. Inget fel att de berättar om det, men måste de absolut dra över och spola Ring P1?  

Fotvård 

I alla fall tog jag ett fotbad i går. Det var några år sedan men nu  var det tvunget, jag måste ju korta naglarna och de blir så himla hårda att de inte går att klippa om det inte är blöta. Men så glömde jag att smörja fötterna så att de var ju rätt hårda i alla fall.

Såg på “Interstellar” en SF-film i går. Den var låång, men faktiskt faschinerande. Det var länge sedan jag såg en så pass bra film. Efter en klimatkatastrof så går vår planet mot sin undergång. En raket sänds ut för att utforska andra världar och den tar sig in och ut genom ett svart hål, spännande!  Ett avbrott i tristessen.

Då var jag här igen

Under lång tid har jag inte använt min blogg. 

Detta beror på att Facebook tagit över. Men nu har jag pausat Facebook. Det tog allt för mycket tid. Dessutom irriterade jag mig på korkade diskussioner och rasistiska inlägg. Av en del saker har jag helt enkelt mått dåligt.
Många inlägg på Facebook är så tramsiga och så mycket handlar om hur folk super osv. Det blir för mycket sådant.

Men jag har ett behov av att skriva av mig tankar om sådant som hänt och händer. Nu skall det bli av.
Jag jobbar visserligen med boken Mystiska träd, men det är ju ett speciellt ämne och vardagen passar inte in där.
Det var så länge sedan jag använde bloggen att jag inte längre kommer i håg alla inställningar, men det får komma efter hand.

November årets värsta tid

Alltid har november för mig varit en vedervärdig tid. Mörkret gör mig deppad. Dessutom har ju all växtlighet lagt av och förberett sig för vintersömnen.

Min trädgård ser helt enkelt vedervärdig ut. De fallna löven oroar mig inte, men alla grenar och högty ogräs som finns där får mig att fundera över vad jag skall göra.

Tvärs över gräsmattan går ett spår efter att det har grävts för en kabel till ett blivande bredband. Men gräsmattan ser trasig ut med fläckar av jord.

Intill järnplattan som döljer vattenavstängningen har ju marken sjunkigt nästan en halv meter. Det blev så när lastbilen med gratisjord backade in. Det är väl två, kanske tre år sedan och det är besvärligt att klippa gräset där. Jordlasset ligger kvar i ett hörn av trädgården, men det har under sommaren varit beväxt med meterhög Comfry (Vallört). Växten följde med på köpet och sprider sig, himla ogräs. Det enda man kan ha den till är gröngödsling.

Våren 2014 fick jag en hjärtinfarkt och gjorde en kranskärlsoperation. Det var en skrämmande upplevelse, har ju alltid tyckt att jag varit frisk, frånsett köldastma. Den senare håller jag i schack med ett par sprayer.

Efter hjärtoperationen så blev jag ordinerad en mängd olika mediciner. Dessa gjorde mig svag. gav mig yrsel och annat elände. Efter 6 månader så började jag trappa ner eländet och nu känner jag mig ok igen. Däremot är jag lite orolig för om hjärtproblemen kommer åter. Jag går ju och känner efter, bär nitroglycerinnet ständigt i fickan. Gjorde ett arbetsekg nyligen och allt var ok fast ändå inte riktigt. Jag orkade ju inte cykla så länge de ville. Nu skall jag få en 24 timmars EKG som skall registrera allt. De vill vara säkra på att jag inte har ojämn hjärtverksamhet. Själv misstänker jag att de kommer att ordinera någon uttröttande hjärtmedicin igen, så att jag åter inte kan tänka och måste ta stöd ofta för att inte ramla.

Nog om det och åter till trädgården. Jag har ju försökt att få någon att odla på min mark, utan kostnad. En person skulle göra detta den gågna sommaren. Han satte lite potatis och annat och försvann sedan. Nu är allt ett enda virrvarr. Hur skall det gå att få orning på det. Om jag känner mig lika pigg till våren som jag gör nu så får jag väl börja att röja. Jag kan bara inte se det. Denna odling som jag jobbat med i tio år skall ju inte bara få växa igen. 

Om jag jobbar med odlingen så får jag ju motion och det lär ju stärka hjärtat. Det hoppas jag i varje fall.

Tråkig dag

En sådan tråkig dag

 Håller mig inne mest hela dagen utom när vovvarna skall ut. Asta gillar inte att det regnar och vill gå in snabbt igen. 

Pillar lite med ett par dokument för Framtidslandet. Det är styrelseprotokoll. Kjell, Olle och jag är nu i stort sett de enda ledamöterna i Future Earth ekonomisk förening. Nu är det vi som skall se till att Framtidslandet 2015 blir av.

Jag har en idé som går ut på att vi skall ha en kurs och utbilda folk som kan värva utställare. Nu hoppas jag på samarbete med ett studieförbund.

Vi hade möte i går, kompisarna och jag. Det regnade så vi kunde inte grilla utomhus. Olle hade med sig en roterande elgrill där han och Kjell grillade korv. Själv stekte jag ett par vegbiffar och käkade dem med bröd. Himla gott men lite dyrt. 40:- för 4 st.

Jag gick i alla fall ut och lade ut en odlingsväv så att den finns på plats när jag planterar nästa omgång växter. Men det är alldeles för sent i år, säkert tre veckor. Undrar om något blir klart att skörda. Att det är sent beror också på att jag inte hade ork att börja i februari - mars så som jag brukar. Jag skyller på att lusten inte infann sig efter hjärtoperationen. Tänk att jag som lever rätt hälsosamt skulle drabbas av förträngning i en blodåder. Jag trodde att sådant endast drabbade de som lever slarvig i största allmänhet, men läkaren påstår att det är arftligt. Själv har jag i tankarna gått igenom alla släktingar och kan inte minnas att någon hade hjärtproblem eller åderförkalkning. Den enda jag minns som hade det var moster Ina, dvs mormors syster. Skulle jag ha ärvt det,? Knappast.

I vilket fall ha hjärtattacken fått mig att fundera över livet och att det kanske inte blir så långt. Undrar om jag hinner göra allt som jag vill innan det blir dags för träfracken. Nåväl känner mig piggare nu och gör upp planer. 

Ved skall in i vedboden, annars kommer jag att frysa i vinter.

Och så måste jag dammsuga igen. Hundarna fäller och det ligger svarta tussar överallt.

Apropå vädret så har jag eldat i vedspisen i köket i mer än en vecka. Det är ju kallt ute och till slut tränger kylan in. Spisen håller det borta så att jag åtminstone har +18 inne.

Deppar

Deppigt

Hinner inte med allt som skall göras, måste nog tänka om, till ett annat år.

Det gäller trädgården. Där har jag ännu inte fått täckt över med halm så ogräset har kommit upp och blivit så stort att jag måste slå av det med lie. Skulle ju använt min grästrimmer men den startar inte trots hjälp av Olle.

Har i alla fall rensat i några odlingslådor och sått sallad, mangold och morötter, men bönor återstår. Var skall de vara? De skulle ju varit i det halmtäckta odlingslandet, men det funkar inte. Förresten skulle ju mandelpotatisen vid det här laget också ut. 

Jag får spader!

I växthuset finns massor av plantor. Om några dagar skall de också ut.

Snacka om att jag är stressad.

Jag skyller allt på att jag kom i gång sent pga hjärtinfarkten och tiden det tagit innan jag kännt mig pigg igen.

I går funderade jag på om jag skulle strunta i allt, men det är ju ingen lösning. Jag måste ju ha mat och pengarna räcker inte om jag inte odlar.

Tur att jag har hundarna som piggar upp mig.