Kasta grejor

Släng inte - ge bort!

Nu har jag byggt upp ett bibliotek med DVD-filmer och de gamla VHS-filmerna behövs inte längre. De samlar bara damm.
Hade en TV med inbyggd VHS. Fungerade bra att se film på. Någon TV har jag aldrig tittat på, och vill inte heller.
I vilket fall så tänkte jag lämna upp apparaten till vår bytesbutik här i Skattungbyn. Men så nämnde jag det för min granne Malin och hon ville ha den.
Problemet var att bara dit den. Jag fattar inte hur de kan tillverka grejor utan handtag. Ringde Olle och han kom och bar över TVn. Verkade lätt för honom. Kanske han har längre armar. Själv säger han att det bara är teknik att bära  som gäller.
Malin fick också en hel kartong med alla VHS-filmer.
Nu märks det knappast i rummet. Här är ju så mycket grejor så om något kommer bort så intar genast någon annan pryl den platsen.
I vilket fall känns det bra att saker inte hamnar på tippen när någon annan vill använda det.

Årets julklapp

Julklapp?

Läser på SVT att årets julklapp blir en matkasse.

Man tror att folk kommer att beställa mer färdiga matkassar till dörren.

Snacka om reklam för de som jobbar med detta.

Årets julklapp borde väl vara att folk börjar återanvända saker mer, då kan ju köphysterin minskas.

I fallet med matkassen så borde alla odla mer, i stället för att köpa en massa inflygna grönsaker från andra länder.

Dessa saker kommer Moder Jord att tacka för.

Skattungbykursen får miljöpris

ÄNTLIGEN!
Skattungbykursen får miljöpris

Citat: Miljönämnden Mora Orsa utsåg vid onsdagens sammanträde 2011 års miljöpristagare. I Orsa kommun blir det Skattungbykursen som får ta emot priset ..........slut citat

Källa Mora tidning

Kommentar

Själv gick jag kursen 1983.Då hette den Resursbevarande försörjning.

Vi jobbade med att reparera hus, odla mat och aktivt återanvända saker. Målsättningen var att man som individ skulle kunna klara sig under enkla förhållanden, ex vis i ett hus i glesbygd.Kunskaperna har jag haft stor nytta av under åren.

Fynd

Det gäller att passa på
Olle var och hälsade på mig på fredagen.
Vi diskuterade huset jag bor i.
Inne på toaletten/duschrummet sa jag till olle att det inte skulle vara så dumt med en duschkabin för att minska skvättet.
- Oj, sa Olle. En sådan har vi på Allfix.
Det är återvinningsbutiken i Orsa.
- Den är komplett med blandare, sa han. De tänker montera ner den och kasta den på tippen.

Duschkabiner är ju rätt dyra men han skulle höra om jag kunde få köpa den.
Det gick bra och den kostade bara 300:- .
Vi hjälptes åt med att skotta bort meterdjub snö så att han kunde använda min släpvagn.
På måndagen kom han med den.
Vi måste ställa den i vedboden så länge.
Den får installeras till sommaren.
Vattenavstängningen till huset är utomhus i gräsmattan, övertäckt med en meter snö.

Gratisved

Ved är samlad energi

Huset där jag bor har vedeldning. Det är naturligt när man bor i ett skogslandskap. Jag köper ved huggen och klar och har just nu en stor hög björkved som ligger ute och torkar. Snart skall jag lägga in den i vedboden där den får eftertorka.

Min vän Kjell håller på med auktioner. Det innebär att att också åttar sig att röja och städa. En dag fick han i uppdrag att tömma en lada på allt innehåll. Huset skall nämligen monteras ned. I huset låg en enorm vedhög med kruttorr ved. Ägarna hade tänkt att de bara skulle köra ut veden på en åker och bränna upp den, men Kjell frågade om inte jag kunde få den. Det gick bra, de slapp ju att ta bort den.

Där är ved för ett par tusen kronor gissar jag. Nu lastar jag en släpvagn full och kör sedan hem den och travar i källaren. Veden värmer både när jag jobbar med den och när den sedan brinner.

Allt som är gratis är bra

När man bor på landet och dessutom anser att allt som är gratis är bra så speglar detta i vad man har på gården.

Huggkubb med parabol som mössa

Min vedleverantör skänkte mig en rejäl huggkubbe så att jag kan kylva ved. Men allt trä ruttnar ju så småningom så jag behövde något att skydda den med.
En dag var jag på tippen, som vi säger här. Byråkraterna kallar den "Återvinningscentral". Jag var där för att slänga sådant som jag absolut inte hade någon nytta av längre. Det blev ett lönande besök. Mitt i bland all bröte med metallskrot fann jag en gammal parabol. Den tog jag med mig hem och gjorde till tak för huggkubben.

Så fick jag se ett par tomfat. Precis vad jag behövde!
De fick åka med på släpvagnen som jag lånat. Tomfatet kom genast till användning för förvaring av vedaska. Askan behöver jag till sommaren för att pudra med i landen och därmed hålla en del illasinnade skadedjur borta. Samtidigt tillförs en mängd mineraler.
Jag har ett lock på tomfatet så att det inte regnar och snöar ner på askan. Plåtlocket hittade jag också på tippen.

Tomfatet för aska längst till vänster.
Till höger är komposten som fått vinterkläder.

När jag stod där vid tippen så kom det en rörläggare med en varmvattenberedare, en sådan där som är klädd med trä. Den var ju inte så stor men borde räcka till det hus jag bor i. Där är det nämligen en elektrisk varmvattenberedare och det är ju fånigt när man ändå eldar.
Jag frågade vad det var för fel på varmvattenberedaren och rörläggaren sade att den var helt ok, hade fungerat när han monterade ner den. Han hjälpte mig att lasta den på släpet.
Jag åkte hem med mer grejor än jag kört dit och allt kom till användning, och det var GRATIS!

Fåglarnas hus med smurftomte på vakt

En kompis kom en dag med ett litet fågelhus till mig. Han hade haft det stående i flera år i källaren och var bara glad om jag ville ha det. Jag målade det med lite linoljebets och satte på tjärpapp på taket. Innuti ställde jag en mjölkkartong med solrosfrö och utanför en tomte på vakt. Nu har fåglarna fullt sjå att gå in i huset och hämta frö och jag sitter inne i köket och tittar på dem. Där finns pilfinkar, nötväckor, gulsparvar, talgoxar, domherrar och sidensvansar och så en och annan skata. Visst är det kul!