måndag, augusti 28, 2006

En gammal kärlek

Du lockade mig med din kropp
Jag blev förblindad av åtrå
och trodde åtrån var kärlek

Men åren som gick fick fjällen att falla
från mina ögon.

Tänk, jag valde dig
trots att mitt förnuft sade NEJ.

Våra tidigare år tillsammans
övertygade mig
när de med tiden fått ett rosenskimmer
Men mitt förnuft trycktes ned i åtråns dy

En gång drömde jag att du var prinsessan Guldlock
Men under det gyllene skimret
fanns ett hjärta hårt som sten

Jag hade det ju bra med min andra
varför valde jag då åter dig.
Nu sju år för Rakel
finns ingen Lea att återfå

Trots allt bor jag hellre i min källare
än under det tak, där vi ständigt gnatat
där jag till slut blev förlamad i anden
och tillvaron blev meningslös

Nu slickar jag mina sår och återvänder långsamt
till mitt kreativa jag
Någonstans finns kanske någon
som vill ha mig så som jag är.

torsdag, augusti 10, 2006

Jävla myndighetsfasoner

Nu blir jag sur! Och mest sur är jag över att myndigheterna tar till tvångsmetoder när det inte behövs.


Här om dagen fick jag ett meddelande från sotaren att han skulle göra Brandskyddskontroll. Det lät i och för sig bra, men det kostar pengar och jag har faktiskt jäkligt ont om sådana. Dessutom är ju sotaren här två gånger om året och sotar så han känner ju till både min vedspis, pannan och öppna spisen.
Så varför skall han nu göra detta? Givetvis för att tjäna pengar.
Sotarna har ju fått allt mindre att göra sedan folk börjat installera solfångare, bergvärme och värmepumpar så nu har sotaren hittat en annan födkrok med hjälp av myndigheterna.

Det finns ju också folk här i trakterna som sotar själva. Myndigheterna var tvugna att ge folk tillstånd till detta för det hade nog blivit folkstorm annars. De som sedan många år eldar med ved känner sina skorstenar och eldstäder ordentligt och vet hur de skall elda för att inte få soteld. Men de snuvar sotaren på pengar.

Räddningsverket har nu kommit sotarna till hjälp genom att utfärda en föreskrift där folk uppmanas att undvika olyckor genom att låta sotaren kolla hur det är med branskyddet.

En gammal man här i byn berättade att han fått ett brev om Brandskyddskontroll. Han var minst sagt oroligt, speciellt med tanke på att han hade så lite pengar.
- Hur skall jag kunna betala sådant, sade han.

En annan person berättade för mig att till honom är det ingen ide att sotaren kommer.
- Jag har sotat i alla år och kan både sköta eldningen och skorstenen. Hit kommer de inte!
Han har förresten inte heller någon soptunna. Varför skulle han ha det? Allt som inte går att elda eller att ta tillvara på på annat sätt samlar han i en kasse. Det blir en om året. Den tar han med själv till kommunens anläggning.

Avgiften för Brandskyddskontrollen skall finnas på kommunens hemsida. Jag gick in på Orsa kommun, inte fanns där några uppgifter om vad sotning eller brandskyddskontroll kostar. De fick ett mail!

Så ringde jag till Räddningsverket för att få reda på hur det går om jag vägrar att låta sotaren göra kontrollen.
- Det finns inget straff sade handläggaren, men man kan stödja sig på en förordning som innebär skydd mot olyckor och då är man tvingad att släppa in sotaren. Polisen kan i sådana fall hjälpa till.
Handläggaren påstod, utan att kunna verifiera det, att det hänt en gång att en gammal man vägrat att släppa in sotaren och att polis då tvingats att belägga mannen med handbojor när de kom in i bostaden.
Tacka för det,säger jag, ett sådant brott mot hemfriden. Klart att gubben blev upprörd.

Jag tycker att Brandskyddskontrollen är verkligen i onödigaste laget.
Det är med den som med soptömmningsmonopolet.
De skall hämta sopor fastän man inga har och avgift skall man ändå tvingas att betala.
Fy fan för sådana korkade myndigheter!

tisdag, augusti 08, 2006

En påse frö
















Mitt sagoslott, hundar och blomster. Den märkliga figuren är en trästubbe som liknar en bläckfisk.


I våras köpte jag frön, det blev tomater och busktomater, samt en påse Sommarblomster. Tomaterna drog jag upp avklippta mjölkkartonger med såjord men sommarblomsterna såddes direkt på växtplatsen. Det var en bit av gräsmattan ca 60 cm x 1 meter. Jag grävde lite och sådde direkt.
Tomaterna var ett bekymmer. Jag vågade inte sätta ut dem av rädsla för nattfrost, så de kom ut sent och hade blivit tilltufsade. Dessutom slarvade jag. Där de skulle växa myllade jag bara ner lite halvrutten kompost men ingen gödning, sådant straffar sig. Bara några få har tagit sig, men tomater blir det ändå.

Däremot Sommarblomstren tycks ha klarat samma behandling utan problem, de fick inte ens kompost. Där är i dag ett fint land. Till nästa vår skall jag nog utöka det för det är så roligt att titta på det och det står alldeles intill tomtgränsen och ger lite elegant skimmer över huset.
Hundarna poserade villigt för bilden.