måndag, augusti 28, 2006

En gammal kärlek

Du lockade mig med din kropp
Jag blev förblindad av åtrå
och trodde åtrån var kärlek

Men åren som gick fick fjällen att falla
från mina ögon.

Tänk, jag valde dig
trots att mitt förnuft sade NEJ.

Våra tidigare år tillsammans
övertygade mig
när de med tiden fått ett rosenskimmer
Men mitt förnuft trycktes ned i åtråns dy

En gång drömde jag att du var prinsessan Guldlock
Men under det gyllene skimret
fanns ett hjärta hårt som sten

Jag hade det ju bra med min andra
varför valde jag då åter dig.
Nu sju år för Rakel
finns ingen Lea att återfå

Trots allt bor jag hellre i min källare
än under det tak, där vi ständigt gnatat
där jag till slut blev förlamad i anden
och tillvaron blev meningslös

Nu slickar jag mina sår och återvänder långsamt
till mitt kreativa jag
Någonstans finns kanske någon
som vill ha mig så som jag är.

1 kommentar:

Birgit sa...

den var fin . den stämmer in . på en del av det jag känner o tycker