Mobbing

Mobbing är något avskyvärt!

Förr trodde jag att det bara var något som barn ägnade sig åt, eftersom jag själv blev mobbad under skoltiden, men sedan drabbades jag åter av detta på 1980-talet när jag arbetade på Siemens. 

Det verkar som om ingen som är avvikande kan undgå att drabbas. På senare år har ju även kungafamiljen blivit hårt utsatt. Man har i s.k. humorprogram gisslat kungen för att han har dyslektsi och det har även givits ut en bok om hans privata fester.

När man inte har kunnat hitta mer om kungen så har man givit sig på drottningen. Att hennes tyska föräldrar varit med i nazistpartiet under 30- 40 talet har nu mer än 60 år senare gjorts till en stor affär. Vem kan som barn stå till ansvar för vad ens föräldrar gjort?

Toppen på mobbingkampanjen är väl Elisabeth Ohlssons nidbild av kunden och hans vänner ätande mat på en naken kvinnas mage, samtidig som drottningen sopat ett hakors under en matta. Hela bilden är ett fotomontage och har upphöjts till konst!

Det är något märkligt med mobbing. Jag minns från skoltiden på 1950-talet hur alla hängde med i svansen av hackare som förföljde mig över skolgården. De ropade glåpord av olika slag. Speciellt var det mitt sätt att uttala bokstaven R som väckte deras intresse. Ytterst få människor skorrade nämligen på den tiden. 

Det var skolkamrater jag inte kände som roade sig på min bekostnad. Tydligen väcker det någon sorts låga instinkter hos folk när de ser att någon blir utsatt. Särskilt roligt är det ju om inte offret ger igen. Jag klagade hos mina föräldrar men fick bara till svar att gå undan, effekten blev att det bara blev värre.

Det är väl samma sak med kungafamiljen. De skall ju tåla. säger folk. Men varför skall de utsättas för sådant hån, när de egentligen inte kan gå i svaromål. Därför blir jag glad när jag läser att drottningen faktiskt har klagat till pressen över publiceringen av den fejkade bilden. Fast den republikanska pressen slår i från sig och påstår att publiceringen är ett allmänt intresse.

Egentligen är det väl avundsjuka. 

Varför är jag inte född till kung? 

Varför får jag inte bo så fint? 

Varför får jag inte en massa pengar? 

OSV.

Drottningen sommaren 2002

När jag tänker på det här så förstår jag inte att de egentligen orkar med sina jobb. De skall ju representera Sverige, vara på alla möjliga evenemang, inviga m.m. Samtidigt är de alltid iakttagna av såväl allmänhet som press. De har egentligen inget vidare privatliv för att de måste i stort sett mest umgås inom familjen. Nej, det jobbet skulle jag inte vilja ha.

Folk ondgör sig över att de är födda som kungligheter. Men det är ju inget de kan hjälpa. Man väljer inte sin mor och far. Att bryta sig loss från hovet är nog heller inte så lätt. Jag antar att de redan från småbarnsstadiet blir uppfostrade till en sträng pliktkänsla fört landet. Som tonåringar får de också lära sig att inte skapa skandaler och har en moralkodex att följa. Är detta liv verkligen något att vara avundsjuk på?

Arbetsplatsmobbing 

När jag började på Siemens i Stockholm så var jag en väl etablerad säljare inom grafisk industri med fokus på att åstadkomma resultat. Eftersom jag visste att företaget var tyskägt så frågade jag innan om man arbetade efter svensk tradition eller tysk. Det försäkrades att man givetvis levde efter den svenska kulturen. 

Det visade sig vara falskt. Det fanns en sträng hieraki. Vi som arbetade inom tryckeribranschen, var inte vana vid sådant tänk. Där kunde en säljare gå direkt till den person på golvet som använde de produkter man sålde. Men alla förutsatte givetvis att man var fackkunnig och kunde sina varor. Företagsledaren kunde för det mesta allt om det tekniska och frågade detaljerat, liksom att han ville ha prisuppgifter lätt och snabbt.

Siemens ville att en separat tekniker skulle besöka kunden och offerter skulle vandra genom hierarkin innan kunden fick någon uppgift. Detta skapade konflikt för mig som alltid ville betjäna kunden snabbt. Om en chef inte var hemma så gick jag ett steg högre upp för att få offerter påskrivna. Oj. oj vad mellanchefer blev trampade på tårna.

Det började en kampanj för att jag skulle säga upp mig. Kollade stämpelklockan och krävde att jag alltid skulle stämpla. Vilken säljare har stämpelklocka! Man är väl resultatansvarig. Nå väl, jag stämplade givetvis in även när jag förberedde resor på helgerna, så att allt skulle vara klart för avfärd måndag morgon. Nu var det fel på det också. Facket klagade för det blev en massa kvalificerat övertid. Så där höll de på tills jag bröt ihop. Det behövdes inte så mycket för att riva upp gamla sår.

Funderingar

Ny dator

Går och funderar över vad för slags dator jag skall köpa för skattepengarna. Att det blir en Mac är självklart. Men det finns många varianter och så vill jag gärna ha Indesign i original, ingen piratkopia. Men Adobe tar rätt bra betalt för det programmet. 

Tänkte använda den nya datorn till att göra böcker på. Har några fler på gång. 

http://www.apple.com/se/why-mac/compare/notebooks.html

file:///Users/jojje/Desktop/ports_15inch.jpg

Det om detta

I dag var jag tvungen att ta Timosan, ögondroppen som jag tror är kass för mitt välbefinnande. Men i natt kände jag lätt huvudvärk över ögat. Har ju hållit upp med Timosan sedan 24 november, men nu går det tydligen inte längre. Fördelen har varit att jag kunnat halvera astmamedicinen.

Vädret

Här är -5 grader vilket är perfekt. Torrt, rent och fint. Här saltas det ju inte så det är fina vintervägar. Man kan åka spark. Detta fina vinterväder var sällsynt när jag bodde i gbg-trakten.

En dag tog jag med mig sparken på hundpromenaden, det var något jobbigt för vovvarna var ju inte vana och sprang plötsligt åt var sitt håll. Får nog träna på detta.

Facebook

Är rätt trött på Facebook. Det blir mest tjafs där. Men det som är kul är att följa vad släkten har för sig. Jag har ju ingen direkt kontakt med någon. Så jag hänger väl kvar där ett tag till.

Satir

Det är många som gömmer sig bakom ordet satir.

Det påstås vara roligt men är ett uttryck för hat.

Ett annat ord kunde vara mobbing där man roar sig på någon annans bekostnad. 

Jag menar att det visar en enorm brist på respekt för människovärdet. De som ägnar sig åt sådant är enligt min mening sjuka på något sätt. Sjuka när det gäller brist på empati.

Vill man kritisera vårt statsskick så är den nu använda metoden moraliskt förkastlig. Det finns andra mer respektabla sätt.

Om någon lägger ut en dylik bild på Facebook så har jag meddelat att jag inte längre är vän med den personen.

Jag var under skoltiden mobbad och lider av de mentala skadorna  fortfarande. Kämpar därför mot alla former av mobbing.

Tungt!

Denna bild tog jag på hösten på Bohus.Björkö

Jag känner igen känslan

Är det hösten?

Ibland drabbas jag av att det känns tungt, kan det vara hösten som har psykologisk inverkan tro?

Tycker att jag inte får något gjort.

Visst har jag planer.

Det finns många saker att göra eller som borde göras, men jag kommer mig liksom inte för.

Nu har jag visserligen kommit i gång med en daglig promenad med hundarna, alltid något. Det har legat nere under sommaren när jag prioriterat trädgården.

Vi går någon gång mitt på dagen och det tar väl 40 minuter. I bland lite längre om de skall få nosa lite mer. Tur att jag har vovvarna, annars hade jag väl suttit i en stol och sovit.

Tänker jag tillbaka så har jag ju gjort en del

över 30 kbm ved har jag kört in i vedboden. Några skottkärrelass varje dag, och det blev klart till slut.

Kjell var här och sotade skorstenen. Han litar inte på att jag klarar att stå på taket.

Sedan har jag sotat vedspisen och i går tog jag pannan också, ett skitjobb, men det går bra med ansiktsmask. Problemet är bara att det immar på glasögonen så jag ser inget.

Odlingen

Men min sparrislåda då? Har dragit upp ett antal sparrisplantor som står i växthuset, men de skall ju ut till sin plats innan vintern. Det är bara så förbannat trögt att få det gjort.

De två dörrkarmarna som lådan är gjord av måste skruvas ihop.

Sedan skall jag sålla jord och fylla lådan, innan jag kan plantera. Men jag har som sagt ett motstånd. Det irriterar mig.

Jag har tagit in 15-20 kg squash och lika mycket spagettipumpa. De ligger i matkällaren nu. Men jag måste ju frysa osv. Det bara inte blir gjort. Skit att man skall vara så trög!

Snart är det dags att skörda potatis och kålrötter.

Det blir bara ett enda blomkålshuvud av beräknade 20. Sommaren var för kall.

Jag borde ta hand om rättikan. Har ju planerat att jag skall mjölksyra den, men har brist på kärl eller fantasi.

Vitkål verkar det bli så pass att jag kan göra surkål. Väntar så länge jag kan, för det är nu den växer till sig.

Det är ju skönt att läplanket i alla fall är uppe, men det fixade Kjell, jag kunde bara titta på. Det blev ju bra, men jag känner mig lite otillfredställd med att jag inte gjort det själv.

Så är det husvagnen

Där tog jag bort två fönster för att byta gummilister. Upptäckte röta i trät och skall byta ut det. Den har stått så hela sommaren. Äntligen har jag fått träbitar av Kjell, men de skall passas in. Dessutom måste jag köpa tätningsmassa som jag kan lägga på runt metalllister på taket, så att det inte blir ny ruta. Men va fan, det blir ju inte gjort. Olle har visserligen lovat mig att hjälpa till, men han har ju sitt också och jag vill inte tjata. Måste vara rädd om mina vänner och inte utnyttja dem.

Nå väl i värsta fall får jag väl ställa in vagnen i Kjells lada och fortsätta nästa år. Men huu!

Så är det bilen

Packningen från motorn till avgasröret har gått sönder. Den låter som en traktor. TugaLasse här i byn kan ju göra reparationen, men hela sommaren har han inte haft tid, han har sagt att hö måste bärgas. Jag gissar på att han tycker att det är ett himla tråkigt jobb att byta ut den här delen på min bil. Bultarna som håller avgasröret sitter bergfast och kanske måste borras ut. Han drar sig väl.

Måste nog ringa till proffsverkstäder och kolla om jag kan få det gjort någon annan stans. Men det kostar ju säkert massor av pengar som jag inte har. Huu igen!

Stress är vad det är

Jag är helt enkelt stressad, för att inget händer, det är sanningen.

Mest jobbigt är det när jag helt måste lita på andra för att få saker gjorda.

Här gäller att härda ut. Det brukar ju lösa sig till slut.

I bland saknar jag någon att prata med. Någon som har lite intellektuellt tänkande. Vore roligt att kunna diskutera böcker filmer och sådant. Men bo ihop med någon vill jag inte. Det blir så himla personlig i min väldigt trånga bostad.

Gifter i mat

Att mänskligheten inte lär sig

Romarrikets undergång lär ha orsakats av att de använde förvaringskärl av bly. De tyckte väl att det var praktiskt och bra. Men de blev förgiftade.

http://fof.se/tidning/2011/5/bly

I vår tid tycker vi att plast är bra till allt, vattenledningar, matförpackningar osv. Förr använde vi järnrör och glasburkar osv.

Nu plötsligt upptäcker man att Bisfenol-A är cancerframkallande. Först kom man på att det ämnet fanns i nappflaskor av plast. Nu har man även upptäckt att det finns i locken till barnmatsburkarna.

http://www.slv.se/sv/grupp1/Risker-med-mat/Kemiska-amnen/Forpackningsmaterial/Bisfenol-A/

I framtiden kommer folk säga att vi inte var kloka som liksom romarna inte insåg att man inte skall använda giftiga ämnen till sådant som har med mat att göra.

MIN LYCKLIGASTE DAG

Läste på ett forum att någon ville att man skulle berätta om de tabbar man gjort i livet. Men jag kunde inte komma på några även om det säkert är många. Jag lägger sådant bakom mig och ser framåt i stället.

Däremot är det ju bra att komma i håg känslan av lycka när något gått bra. Den känslan kan man använda för att förändra sitt tankesätt.

Det kan man lära sig om man läser böcker om NLP, där Anthony Robbins skrivet en bok som jag tror att de flesta kan ha nytta av att läsa. Den heter Din Gränslösa Styrka

Boken lär ut en metod för personlig utveckling. Enkelt uttryck heter det Postivt tänkande. Här nedan har jag beskrivit en känsla att använda när saker går emot mig. Jag behöver bara i minnet frammana den dagen då Moster Beda kom till mig.

Moster Beda med valp 2005

.

MIN LYCKLIGASTE DAG

I mitt fall inträffade den på sommaren år 2000

Det var en feminin varelse som kom in i mitt liv.

Jag hade längtat så länge efter henne.

Hon rusade fram och kastade sig i mitt knä.

Egentligen hette hon Sickan men jag döpte henne genast till Moster Beda.

Hon är alldeles kolsvart och har fyra ben och är en jaktlabrador.

Moster Beda

Jag satt på golvet och hon rusade fram till mig och kastade sig på rygg för att jag skulle klappe henne på magen, så som hundar gör.

Det var ett underbart möte.

Sedan dess har vi varit med om mycket roligt.

Asta

År 2005 fick hon valpar och jag behöll en av dem som lystrar till namnet Asta.

Tillsammans flyttade vi till Dalarna och bor nu tillsammans alla tre.

Mina hundar är mitt allt. De håller reda på mig. Talar om när vi skall gå ut, äta osv.

JAG ÄLSKAR MINA HUNDAR

Jag drömmer om . . .

Om jag hade pengar

Då skulle jag . . .

I tankarna bryr jag mig inte om varifrån dessa pengar kommer. De är ju låtsaspengar i min fantasi.

I vilket fall så skulle jag nog allra först installera solfångare och en extra ackumulatortank. Då kan jag ta bort den elektriska varmvattenberedaren och sannolikt spara in mycket av kostnaden för att köpa ved. Behöver nog bara elda under den allra kallaste tiden. Jag har ju sett solfångare här på trakten som börjar värma redan i februari och då är det minst två månader kvar av eldningssäsongen. Förresten byter Kjell nog pannan nästa år. Han har redan fått tag i en som är mycket effektivare.

Ett vackert leende

Tandläkaren skulle jag besöka. Det var nämligen länge sedan. Behöver se över gamla plomber och sådant. Men det är så himla dyrt att jag för närvarande väntar.

Här var ju bilen nyvaxad då, men det behöver göras om

Snygga upp bilen, vore också en önskan. Be någon se över det mekaniska och dessutom putsa upp och vaxa den. Förresten behöver jag en ny motorvärmare, den gamla blev det kortslutning i här om dagen.

Min lilla husvagn som jag har till reportageresor

Till husvagnen skall jag skaffa en solcellsplatta att ha på taket. Då blir batteriet laddat automatiskt.

Kanske sovrummet skall se så här ut

Och så här arbetsrummet

Virke för att inreda vinden skulle jag också köpa. När det är klart kan jag få ett riktigt sovrum och även ett separat arbetsrum. En extra dusch och toalett vill jag även ha där uppe. Drömmen är också ett takfönster så att jag kan ha lite blommor där. Nuvarande hallen blir också större eftersom jag tar bort väggen som nu är intill vindstrappan. Vid källartrappan sätter jag in en dörr. Det blir snyggt och bra.

När jag nu ändå önskar och inte behöver tänka på kostnader så vill jag gräva upp runt huset och lägga en dränering, gissar på att det kostar 50,000:- . Det finns nog ingen nu och det kommer att bli varmare i källaren när grunden blir isolerad.

Apropå blommor.

När jag ändå grävt upp så skall jag bygga ett uterum. Det får en egen källare med ingång från pannrummet. Då blir golvet varmt och bra. Tänk ett inglasat uterum, en "pensionärskuvös"!

Där kan man ha mycket blommor och sitta och fundera.

Ingen brist på fantasi alltså

Nu hoppas jag bara på att jag hinner fram till foten av regnbågen. där skall ju stå en hel tunna med guld.

Mörkret är över oss

Mörkret

I de riktigt gamla torparstugorna hade de inte ens fönster.

Rummet lystes upp av elden från spisen eller med en spingsticka.

Hade de tur så fanns det ett fönster på taket, så som i denna stuga som jag fotograferade i Halland för flera år sedan.

Numera har vi ju elektriskt ljus i våra hem.

Det är mörkt, alldeles förbannat mörkt på dagarna.

Var ute och gick med vovvarna vid 13-tiden och det var mulet och nästan skymning.

Jag blir trött, vill helst sitta i en stol och sova, samtidigt som radion pratar i bakgrunden.

Mörkret gör att kroppen har brist på Melatonin, eller hur var det. Kanske det var för mycket.

Hittade en text på Wikip

Men har givetvis inte ens orkat traggla mig igenom den.

Mörkret gör mig lat och även om det finns saker att göra så skjuter jag dem på framtiden.

Det behöver dammsugas igen. Hundarna fäller men jag sparkar tussarna under närmaste möbel.

Så är det texter, massor med texter jag har i datorn som jag borde bearbeta, men jag får inte tummen ur. Det irriterar mig.

Nej, jag deppar inte. Allt funkar ju. Mat finns i frysen, öl i källaren. Räkningarna blir betalda. Så vad kan jag mer begära.

Det är likadant varje år. Jag gillar inte november för att det blir mörkt. Först nästa söndag kan jag ju tända adventsljusstakarna i fönstren och hänga upp julstjärnan i köket. Jag vill inte fuska och göra det för tidigt.

Ute är det dimma. Dimma och mörker, USH!

Snabbare än ljuset

Neutriner snabbare

När jag var pojke så gick det en radioserie som handlade om Pelle Krikonkvist. Det handlade om en pojke som en vacker dag fick besök av en farbror som kom från planeten Epaminondas. Han hade en del problem där och ville nu att Pelle, hans mamma och pappa skulle följa med dit i rymdskeppet för att hjälpa till. Har hittat en webbsida om detta, klicka här!

Sedan dess tycker jag att det är spännande med planetfärder. Min favorit är Douglas Adams bok "Liftarens Guide till Galaxen". Där kan de färdas i tid och rum. Men allt är ju fantasi, sprunget ur en författares hjärna.

Men givetvis har författarna fått inspiration någonstans. Adams liksom Jules werne hade väl kontakter med forskningsvärlden och fick sina tankar därifrån.

Nu knappar verkligheten in på fantasin

Fram till nu har man sagt att ingenting kan färdas snabbare än ljuset.

Men forskare har nu enligt en artikel jag läste på SVT, lyckats med att få nuetriner att färdas snabbar. Inte en gång utan flera gånger, vilket innebär att saken anses bevisad.

Årets julklapp

Julklapp?

Läser på SVT att årets julklapp blir en matkasse.

Man tror att folk kommer att beställa mer färdiga matkassar till dörren.

Snacka om reklam för de som jobbar med detta.

Årets julklapp borde väl vara att folk börjar återanvända saker mer, då kan ju köphysterin minskas.

I fallet med matkassen så borde alla odla mer, i stället för att köpa en massa inflygna grönsaker från andra länder.

Dessa saker kommer Moder Jord att tacka för.

Gjort bort mig

Göra bort sig är inte roligt

I går var jag på möte i byn. Där var 50 - 60 personer. Ämnet för kvällen var EM i orientering som skall hållas i Skattungbyn till Krist.Him. helgen nästa år.

Detta är en stor möjlighet för Skattungbyn att bli känt. Flera tusen personer kommer till byn och vistas här några dagar.

Ett stort aatal personer medverkar redan nu i planeringen, dock inte jag, har annat att göra.

Man har skapat en hemsida och tankeverksamheten demonstrerades på mötet.

Alla som vill delta, ex.vis genom att upplåta plats för husvagn, skall anmäla sig.

Nu kommer vi till min fadäs

Man kan anmäla sig via byns hemsida.

Jag replikerade att alla kanske inte kan hantera dator och tog min vedleverantör som exempel.

"X har ju gått datakurs, men kan fortfarande inte sända epost"

Personen i fråga blev alldeles röd i ansiktet, men innan jag han be om ursäkt så fortsatte mötet som om inget hänt.

Efteråt sökte jag upp vederbörande och ville be om ursäkt, en han var väldigt upprörd och det gick inte att tala med honom.

Nu hör det till saken att han har ett märkligt skämtlynne. Säger ofta saker på största allvar som är menade som skämt, så jag visste inte om det nu var så att han tagit illa vid sig eller inte.

Jag insåg att det inte gick att fortsätta. Och när mötet var slut åkte jag hem. Men väl hemma så mådde jag dåligt.

Jag hade ju inte menat att förolämpa X, och absolut inte inför alla dessa bybor.

Nu tappade han ju ansiktet, som kineserna säger och det var inte bra.

Gick och hämtade skrivmaskinen (hans epost vet jag ju inte) och skrev ett brev, där jag bad om ursäkt och förklarade mig.

Har postat det nu på morgonen och hoppas att det åtminstone skall gjuta olja på vågorna.

Känner att just nu kan jag inte göra mer. Kanske jag kan börja tänka på annat nu.

Dyskalkyli

Konsten att räkna

Hörde på radion att man nu ändrat högskoleprovet så att det blir mer matematik. Det blir protester mot detta eftersom det finns folk som lider av Dyskalkyli. Har aldrig hört det ordet tidigare, men det skall vara svårigheter med siffror, liknande de som dyslektiker har med bokstäver.

Det var väldigt intressant. Nu kanske jag får förklaringen till att jag var så dålig i matte när jag gick i skolan.

Sökte på nätet på dyskalkyli och hittade en sida där man räknade upp symptom.

allt stämde inte på mig, men en hel del.

Det här stämmer på mig:

Jag räknar ju väldigt långsamt, om jag inte får använda en miniräknare och sådana fanns inte när jag gick i skolan på 1950-talet.

Svårt att skilja på höger och vänster

Svårt att förstå tidtabeller. nja, Ibland är de ju så korkat uppställda att det är svårt.

Det mesta av det andra på listan har jag ju inga svårigheter med, så det är väl inte så farligt. Kan väl få godkänt med tanke på min ålder.

Det roliga är att när jag för många år sedan läste bokföring på en kvällskurs så var jag bäst i gruppen, 15-20 pers. Alla poster var på rätt ställe, men uträkningarna var ju fel, för vi fick inte använda räknesnurra. Bokföring handlar ju om logik, och det är jag tydligen bra på.

En gång köpte jag en fotoaffär

Kvällen innan jag skulle öppna den så kom jag på att det nog skulle bli problem med att ge folk pengar tillbaka. Jag fick ren ångest. Men en person lärde mig att räkna upp och det räddade mig.

Skulle någon betala tretton kronor och lämnade en tjuga så gjorde jag så här.

Tog enkronor ur min kassalåda och lade upp på disken.

14

15

16

osv, tills jag kom till tjugo. Då tog jag sedeln och alla var nöjda.

Men ibland kom något ljushuvud och sade så här:

Här är en 50 lapp så får jag ..... tillbaka.

Det klarade jag inte. Det låste sig totalt i huvudet på mig.

Mitt svar blev: Jag har lite svårt att räkna så om du inte har något emot det så gör jag det på mitt sätt.

Folk är ju snälla, så det fungerade.

Det visade sig vara en bra metod. När jag många år senare körde buss och skulle ta betalt, så tillämpade jag samma metod och min kassa stämde alltid.

Nedanstående från sajten Vårdguiden

Kännetecken på dyskalkyli

• Mycket svårt att lära in och förstå de fyra räknesätten

• Svårt att minnas siffror

• Räknar långsamt

• Kastar om siffror - 246 blir 264

• Svårt att uppfatta antal och mängd

• Svårt att lära sig klockan

• Dålig tidsuppfattning

• Svårt att hantera pengar och att sköta sin ekonomi

• Dåligt lokalsinne, svårt att hitta, skilja på höger och vänster, läsa kartor

• Svårt att läsa och förstå tidtabeller

• Svårt att planera och organisera

Arbetsförmedlingen

Apropå något jag läste på ett forum

Skribenten menade sig bara ha negativa vibbar av Arbetsförmedlingen. Här är mina erfarenheter.

Jag har ju under åren fått ett beredskapsjobb från arbetsförmedlingen. Den gången var det Flatåsskolan i Göteborg som skulle dokumenteras. Jag tog bilder och en journalist skrev text. Det varade en vecka och materialet arkiverades någonstans. Kändes meningslöst att bilderna aldrig skulle användas, fast det blev ju ett historiskt material.

Så tyckte AF att vi fotografer skulle lära oss att marknadsföra oss själva och vi fick gå en dyr kurs i Kungsbacka i en vecka som skulle lära mig som arbetat i över 20 år med marknadsföring att sälja mig själv. Jo, jo. Det trevligaste var att lära känna de andra deltagarna.

Arbetsförmedlingen Kultur i Göteborg, hade på 1990-talet två drivande personer, en man och en kvinna, minns inte vad de hette. De resonerade som så att vi fotografer som var undersysselsatta behövde hjälp med att skaffa jobb. De villa verka som våra agenter. Man byggde upp ett bildarkiv som de kunde använda när de ville visa våra tänkbara kunder vad vi fotografer hade för specialiteter. Idén var fantastisk. I Stockholm fanns då något liknande som privat initiativ, tror jag.

För att få jobb som fotograf så måste man ständigt ligga på och sälja sig. Jag knallade runt till alla företag i Partille, där jag då bodde och till olika företag i Göteborg. Visade upp min portfölj med bilder och fick en del jobb.

Problemet var bara det att när jag väl fick ett jobb så hade jag inte längre tid att sälja mig. Jobbet måste ju utföras först. Därför var tanken att man kunde ha en agent jättebra.

Men allt rann ut i sanden. Chefen på Arbetsförmedlingen gillade inte att de två medarbetarna tog ett sådant initiativ, förmodligen var han rädd för att de skulle bli för starka inom organisationen. De två medarbetarna slutde och vi fotografer hämtade tillbaka vårt bildmaterial som vi framställt med stora kostnader.

Några år senare fick jag även gå en skrivarkurs i Marstrand. Jätte fint, den gav mig bra insikter och jag tackar för den! Enda gången jag haft någon nytta av AF.

Under största delen av mitt liv har jag fått ta egna initiativ och själv skapa min verklighet. Och på den vägen är det. Jag skapar mina egna projekt och jobbar på dem.

Lite tankar

Lite tankar.

I går när vi firat Olles födelsedag och de flesta gått hem så satt Kjell och jag kvar i köket och funderade över världsproblemen. Vi hade som vanligt lite olika utgångspunkter, annars hade det ju inte blivit någon diskussion.

Kjell hade just läst Tim Jacksons bok "Välfärd utan tillväxt". Den är ju mycket intressant skriven och författaren ställer en massa frågor som man i princip får besvara själv.

Jag invände att felet med detta och med alla andra proffstyckare är att de är väldigt bra på att beskriva läget för vår miljö, men de kommer sällan med några lösningar.

Jag menade att vi tror att någon annan skall lösa alla problem, men i själva verket är det vi själva som måste göra det.

Det blev utgångspunkten för en artikel som jag skrev nu på morgonen.

Läs den här!

Deppar

Jobbigt

Solen skiner och det är rätt fint även om det blåser kallt. Snart dags för långkalsingar.

Det är lördag och jag har legat och lyssnat på Naturmorgon, somnade givetvis, men det handlade om kråkor.

Deppar lite.

Tycker att inget händer. Får ju inget gjort med det som är viktigt.

Är rätt trött på att laga mat så nu tänker jag ta en paus från det. Annars skall det göras surkål, kokas rödkål mm. Men det får vara ett tag.

Det finns en del mer att göra i trädgården. Morötter och palsternackor skall upp och purjon in.

Inget tycks bli klart.

Kjell skall ju bygga om värmeanläggningen och koppla in accumulatortanken, men när blir det?

Jordfräsen jag fick får jag inte igång.

Får väl ta en långpromenad med vovvarna så kanske jag piggnar till.

Hösten

Hösten är här
De senaste dagarna börjar det kännas trögre om morgonen.
Jag sover längre, går inte upp förrän strax efter 8. Möjligen beror det på att jag kommer i säng senare. Brukar kolla på någon av mina DVD-filmer, I går var det "Fången på Zenda" med Peter Sellers. Han är ju kul. Först gången jag såg den filmen var på bio för många år sedan, då var det Danny Kay som spelade i den om jag inte minns fel.


En anledning till att det inte är så kul att gå ur sängen är ju också vädret. De senaste dagarna har det varit dimma och råkallt. eldar förresten i vedspisen hela dagen. Har gjort så rätt länge nu. det går ju bra med den ända tills det blir riktigt kallt, då får det bli vedpannan i stället.



Tomaterna ville inte mogna i växthuset, trots att jag under 14 dagar haft på ett värmeelement där. Nu har jag tagit in alla och hängt dem i köket. Det var svårt att hitta ställen. Det hänger tomater överallt, i bordslampan, i fönstren, vid diskbänken och intill vedspisen. De mognar allt efter som och jag frossar i tomater.


Går min timslånga runda på skogsvägen till Skogmans nästan varje dag nu. 10 gånger på 13 dagar, när jag inte tar den turen så blir det en kortare som tar ungefär en halvtimme. Hundarna är naturligtvis stormförtjusta och jag får allt efter som bättre kondition. I början brände det i luftrören efteråt, men det är borta nu. Nåja, jag går ju inte fort. Det sker i lagom promenadtakt med lite korta stopp för att locka in någon hund. Min joddling verkar vara effektiv för varken björn eller varg har synts till. Däremot såg jag en räv en gång och så har ju hundarna lyckats med att jaga i väg någon katt.

Nästa vecka vågar jag mig inte ut på skogstur för då är det älgjakt och mycket oro i skogen, men jakten tar nog fort slut för de får bara skjuta två djur. Det är visst så väldigt lite älg numera. enligt jägarna beror det på att vargen tar kalvarna. Den allt större vargstammen måste ju ha mat.

Familj splittras - avvisas

Flyktingfamiljen i Hagfors splittrad

Göteborgsposten

Trots försöken att stoppa avvisningen av en flyktingfamilj i Hagfors har mamman och de tre barnen i dag avvisats till Ryssland. På eftermiddagen landade de i Moskva.

I tre veckor fick familjen vara tillsammans efter det tidigare avbrutna avvisningsförsöket. Men i morse hämtades mamman och barnen utan förvarning av polis, medan pappan var ute för att träffa en eventuell arbetsgivare. Familjen splittras eftersom pappan ska avvisas till Västafrika.

Min kommentar

Det här är helt enkelt för djävligt. Hur kan vi i Sverige ha tjänstmän som går mot de övernskommelsr som vi gjort med FN och Europa om att inte splittra familjer.

Går det inte att lagföra sådant folk. Förresten vad är det för poliser som lånar sig till sådant.

Datorer - himmel och helvete

Jag har två datorer som jag kan komma ut på nätet med. De är kopplade via en router och sedan ett ADSL-modem.
I går på fm var jag ute på nätet. Så kom kompisarna och jag käkade två semlor och ingen middag (kan det bero på det, att det sedan blev strul?)
I vilket fall så kom jag inte ut på nätet när jag startade upp på nytt efter några timmar.
Vansinnig är ett milt ord. Letade efter fel, plockade fram CD, som inte funkade och slet i mitt hår.
Till att elände så har jag ju saker på den ena datorn som är viktiga och nu funkade inte ens förbindelsen mellan dem.

Men den andra datorn kunde jag komma ut med, tyvärr inte alla bokmärken och lösenord i den, men det fick greja sig provisoriskt. Satte mig och läste en bok och la mig tidigt.

I dag efter snöskottningen så gick jag ut med den andra datorn och där funkade allt utom att jag inte kom in på en sajt jag brukar vara på.

Så när jag sitter där så slår jag på den strulande datorn. Måste ju någon gång greja felet.
VA ! Jag hade förbindelse mellan datorerna.
Kollade nätet med de två webbläsarna. Allt funkar.
Men hur kunde detta greja sig? Jag fattar inget och det är det som irriterar mig. Att jag inte har kontroll på eländet.

Tänk det var allt enklare förr, när man använde skrivmaskin och sikckade brev. Då hann man ju tänka efter.

Fredag morgon

Det är regn på gång
och jag vaknar lätt småsur. Undrar om vädret smittar av sig.
Kommer i alla fall upp och går ner i källaren och tänder i pannan.
Frukost, te och macka. Lyssnar på Ring P1. Äntligen har de dragit en slöja över slöjdebatten, det blev änna tjatigt.
Gör en liten runda ute och tar bort hundarnas bajs. Gör det varje morgon så att de inte skall trampa i det. Långt bort smäller det. Älgjakt pågår och antagligen sköt någon en älg. Det har sina fördelar att bo där folk jagar. Jag brukar få några älgklövar som hundarna har att gnaga på. Det sparar pengar. Tidigare köpte jag oxben i affären men det blev svindyrt. För det första var de små och för det andra tog de slut i ett nafs. En älgskånk varar i flera veckor.

Dricker kaffe och börjar äntligen känna mig som folk, kanske är det koffeinberoendet som spökat. Nu skall jag gå ut och ta skottkärran och köra in mer ved i källaren. Det är skönt att ha det där så att jag slipper gå ut och hämta när vinterkylan kommer. I dag var det förresten +5 grader, i går -10 när jag vaknade. Det pendlar lite. Men marken har redan börjat att frysa till. Det gillar väl de som skall köra med tunga maskiner i skogen.

Bort med kärnvapnen !

Demonstration i Orsa den 4 april-2009

Kärnkraft och kärnvapen hänger ihop!
Jag har lite då och då varit med i olika fredsdemonstrationer. År 1983 var Ronald Regan president i USA och då ville de sätta ut en massa kärnvapen robotar i Europa. Det kändes verkligen otäckt med den massiva upprustningen.
Jag gick samma år på en kurs i Skattungbyn i Orsa och vi ställde oss på Slipstenstorget i Orsa och sjöng fredssånger på lördagarna. Vi kunde ju inte göra så mycket, men tillsammans med alla andra i världen som protesterade så var det ju alltid något. Som bekant så drogs planerna in.
I dag har jag varit på samma torg och protesterat igen. Vi vill ha en kärnvapenfri värld!

Nu vill USA ställa robotar och radaranläggningar i Polen och Tjeckien. Det är ju inte klokt. Tänk vilket elände det kan bli av en enda kärnvapenexplosion.
Jag minns den vårdag 1986 när jag kom ut på trappan vid det hus jag då bodde i. Fåglarna sjöng och gräset var grönt, men jag kände mig ändå väldigt olycklig.

Tjernobyl

Anledningen till detta var det stora moln med radioaktivitet som hade spridits över Sverige på grund av olyckan med kärnkraftverket i Tjernobyl. Det var ju på sitt sätt jämförbart med en detonation av en kärnvapenrobot.

En del påstår ju att kärnkraftverk är ofarliga och att de är så miljövänliga och menar då att de inte släpper ut koldioxid. Men de släpper ut radiaktiva gaser. Varför har de annars skorstenar?


Vårt uran kommer från Uzbekistan där det råder diktatur och folk tvångsarbetar med uranbrytning. De får sjukdomar, cancer och annat elände. Men detta talar kärnkraftsvänner tyst om.

Det här är en bild efter atombomben över Nagasaki.

Plutoniet som är en restprodukt i kärnkraftsverken blir till bomber. Dessa måste skrotas!