söndag, juli 15, 2007

Jordgubbsträff

Jordgubbar och körsbär från Annas odlingar
(bilden tog Olle)

Det ringde

Jo, det är Anna. Jag tänkte att vi kunde ha en träff hos mig och äta jordgubbar. Kommer du?

Klart att man tackar ja. Jag fick ju dessutom ha med mig hundarna men med löfte om att ha dem i band så att de inte jagar hönsen eller katterna.

Det var en fantastisk dag på fredagen. solen sken och det var behagligt varmt. I ryggsäcken lade jag för säkerhets skull ner en regnjacka. Ovanpå den lade jag ner en flaska av mitt hemlagade äpplevin. Man måste ju ha förning med sig.

Halv sju gick vi i väg. Det tog exakt en halvtimme att gå upp för backarna hem till Anna. Naturligtvis kunde det gått fortare men det är ju folk som bor efter vägen som man skall stanna och prata lite med. Först var det Åke som givetvis kom ut och undrade om hundarna ville ha köttbullar. Han är en stor djurvän och kommer ofta in i min trädgård och leker lite med Asta och en boll. När jag passerade Bosse så höll han och familjen på med att lägga in ved i vedboden. Han erbjöd mig att köra mig på hans traktorsläp upp till Anna, men jag avböjde.
Så fick hundarna springa lite på en äng för att rasta sig. Där låg en död skata men konstigt nog var den ointressant.

I backen upp till Annas gård tänkte jag på att ängarna där hade varit odlingsmark när jag gick på Kursen. Där hade vi odlat grönsaker 1983. Vid en hölada hade vi haft försök med täckodling. Nu är det betesmark för Annas kolsvarta får. Årets kursare odlar på något annat ställe.

Olle och Magnus hade kommit och strax efter kom Hjördis i sin röda bil. Vovvarna fick följa med och kolla på hönsen som var i hönsgården men de tyckte inte att hönor var något att bry sig om.
Anna Berggren, vår värdinna
(bilden tog Olle)

Anna dök ner i landen och plockade jordgubbar, hon har flera olika sorter och är en fantastisk odlare, jag blir riktigt avundsjuk. Själv ursäktar hon sig med att hon ju faktiskt har hållit på och odlat på samma plats i mer än trettio år. Det som faktiskt är intressant är att man kan se hur bra det kan växa utan någon som helst konstgödning. Jag antar att hon endast använder det som blir över efter hönorna i hönshuset och från fåren. All gröda ser fantastisk frisk och pigg ut. Här finns mycket att ta efter.

Eva-Britt

Kjell och Hjördis

Där satt vi hela auktionsgänget på altanen bakom huset och Magnus matade hundarna med jordgubbar. De slukade dem med stor förtjusning. Kjell den läckergommen hade glass, grädde och dessutom årets honung över sina bär. Själv åt jag dem naturellt.

Jordgubbar med vispgrädde
(bilden tog Olle)

En hare sprang över ängen bakom huset. Vi hörde att den var jagad av en hund, men tydligen infångade ägaren hunden i tid.
Mina hundar jagar inte varken harar eller annat, jag har ju inget intresse av jakt så de är inte tränade på detta. Däremot kom det en katt när vi skulle gå, men den räddade sig under ett hus. Katter och skator brukar de nämligen jaga bort från vår trädgård.

torsdag, juli 12, 2007

Spännande att göra öl

Att brygga öl själv är en spännande sysselsättning

En gång i tiden var jag med i en pilsnerklubb med namnet GÖLG. vi var tre man som provade olika sorters pilsner. I början av varje tillställning var det alltid mycket seriös. Jag förde protokoll över färg, doft och smak och vi satte poäng på de olika sorterna. En av killarna gjorde öl själv och en gång provade vi det men det fick så dåliga poäng att han aldrig vågade bjuda på sitt hemlagade mer.
Ändå verkade det som om han gjick mycket noggrant tillväga. Utöver jäskärl så hade han ett utrangerat kylskåp för förvaring av den färdiga drycken. Vidare hade han ett riktigt 25 liters ölfat som han kunde trycka in kolsyra i. Allt var mycket imponerande, men det smakade ju inte bra så jag brydde mig aldrig om att försöka själv.

Men så flyttade jag till Dalarna och fick prova Olles hemlagade. Det var inte så dumt. Inte i klass med äkta tjekisk pilsner, men rätt drickbart ändå.

I samma veva höll jag på med att göra vin av äpplen i trädgården och av blåbär och vinbär som jag plockat. Olle undrade om jag inte ville prova att göra öl, han hade en sats koncentrat kvar hemma. Han lovade att hjälpa till.

Sagt och gjort.
I maj kom Olle hem och hade med sig alla grejor som behövdet inklusive en bok som jag kunde läsa.

Olle häller i koncentratet medans hans son kontrollerar

Koncentratet skulle ge ett öl av engelsk typ. Det var mycket trögflytande och det var viktigt att det blandades ut ordentligt med vattnet. För att klara av att röra om ordentligt tog vi min borrmaskin och satte på en omröringspropeller.

En borrmaskin är ett oumbärligt hjälpmedel vid öltillverkning

När det hela var klart ställdes burken med mäsken under mitt köksbord. Det jäste rejält och bildade skum på ytan. Efter några dagar tappade vi om det och sedan har det stått ända till i dag den 12 juli vilket blir 47 dagar.

Tappning på flaska

Nu tappade vi över det på ett 5 liters fat och på halvlitersbuteljer som jag sparat mycket noga.
I varje flaska hälldes en struken tesked med socker för att det skall jäsa ytterligare så att det blir tryck i flaskan. Dennna stängdes med en metallkapsyl. Olle hade en särskild apparat för detta.

Provsmakning

Allt skall nu stå i rumstemperatur i köket fyra dagar och sedan ner i källaren för att där lagras ytterligare minst två veckor. I matkällaren är det +12 grader så det är rätt idealiskt.
Det skall verkligen bli spännande. Tänk att sitta i trädgården med en egen tillverkad skummande öl.

onsdag, juli 11, 2007

Vilken lycka !

Nu skall vi se vad detta är


Det tutade utanför

Jag tittade ut genom köksfönstret och där stod en stor DHL-lastbil. Det var helt i sin ordning. Det var hundmat som jag som vanligt beställt från Magnussons.
Det har sin fabrik i närheten av Stockholm och tillverkar detta foder. Jag har fött upp hundarna på detta i flera år nu och är nöjd med kvalitén. Man måste hålla sig till en produkt och inte hålla på att byta, för då mår djuren inte bra i magen.


Det blev klart godkänt

De svansade de runt mig medan jag bar in säckarna och ställde dem i vindstrappan. Detta räcker ungefär ett halvår, sedan är det dags att beställa igen.

Mina labradorer väger ca 30 kg var. Det är perfekt vikt för dem. Blir de tyngre så frestar det på deras leder och de kan få ont när de blir gamla.

Varje hund får fyra deciliter torrfoder uppblött i vatten per dag. Maten är så pass energirik att de inte behöver mer och förresten så får de alltid sista biten av husses smörgås också.

Sex säckar hundmat och en kartong hundkex brukar jag beställa. Det är rätt skönt att hela tiden ha hundmat hemma. Jag beställer när jag öppnar den sista säcken.