Jordgubbsträff

Jordgubbar och körsbär från Annas odlingar

(bilden tog Olle)

Det ringde

Jo, det är Anna. Jag tänkte att vi kunde ha en träff hos mig och äta jordgubbar. Kommer du?

Klart att man tackar ja. Jag fick ju dessutom ha med mig hundarna men med löfte om att ha dem i band så att de inte jagar hönsen eller katterna.

Det var en fantastisk dag på fredagen. solen sken och det var behagligt varmt. I ryggsäcken lade jag för säkerhets skull ner en regnjacka. Ovanpå den lade jag ner en flaska av mitt hemlagade äpplevin. Man måste ju ha förning med sig.

Halv sju gick vi i väg. Det tog exakt en halvtimme att gå upp för backarna hem till Anna. Naturligtvis kunde det gått fortare men det är ju folk som bor efter vägen som man skall stanna och prata lite med. Först var det Åke som givetvis kom ut och undrade om hundarna ville ha köttbullar. Han är en stor djurvän och kommer ofta in i min trädgård och leker lite med Asta och en boll. När jag passerade Bosse så höll han och familjen på med att lägga in ved i vedboden. Han erbjöd mig att köra mig på hans traktorsläp upp till Anna, men jag avböjde.
Så fick hundarna springa lite på en äng för att rasta sig. Där låg en död skata men konstigt nog var den ointressant.

I backen upp till Annas gård tänkte jag på att ängarna där hade varit odlingsmark när jag gick på Kursen. Där hade vi odlat grönsaker 1983. Vid en hölada hade vi haft försök med täckodling. Nu är det betesmark för Annas kolsvarta får. Årets kursare odlar på något annat ställe.

Olle och Magnus hade kommit och strax efter kom Hjördis i sin röda bil. Vovvarna fick följa med och kolla på hönsen som var i hönsgården men de tyckte inte att hönor var något att bry sig om.

Anna Berggren, vår värdinna
(bilden tog Olle)

Anna dök ner i landen och plockade jordgubbar, hon har flera olika sorter och är en fantastisk odlare, jag blir riktigt avundsjuk. Själv ursäktar hon sig med att hon ju faktiskt har hållit på och odlat på samma plats i mer än trettio år. Det som faktiskt är intressant är att man kan se hur bra det kan växa utan någon som helst konstgödning. Jag antar att hon endast använder det som blir över efter hönorna i hönshuset och från fåren. All gröda ser fantastisk frisk och pigg ut. Här finns mycket att ta efter.

Eva-Britt

Kjell och Hjördis

Där satt vi hela auktionsgänget på altanen bakom huset och Magnus matade hundarna med jordgubbar. De slukade dem med stor förtjusning. Kjell den läckergommen hade glass, grädde och dessutom årets honung över sina bär. Själv åt jag dem naturellt.

Jordgubbar med vispgrädde
(bilden tog Olle)

En hare sprang över ängen bakom huset. Vi hörde att den var jagad av en hund, men tydligen infångade ägaren hunden i tid.
Mina hundar jagar inte varken harar eller annat, jag har ju inget intresse av jakt så de är inte tränade på detta. Däremot kom det en katt när vi skulle gå, men den räddade sig under ett hus. Katter och skator brukar de nämligen jaga bort från vår trädgård.