Vomhus folkdanslag visar upp sigMidsommarfirandet i Skattungbyn i Orsa tillhör nog det mest genuina man kan tänka sig. Det är en fullständigt avkommerialiserad tillställning där den urgamla kulturen får flöda fritt.
Jag visste att det skulle bli mycket folk och funderade länge på om hundarna skulle få följa med, men när jag bytte till finare byxor så hade de fattat att jag skulle ut. De tittade bedjande på mig och husse smälte. Det får bära eller brista, de får komma med.
Uppe på festplatsen slog jag mig ner på en träbänk och strax kom min kompis Kjell och satte sig intill. Hundarna lade sig på marken och där höll de sig kvar hela tiden trots närvaro av andra hundar. Först var de lite förbryllade när folk apploderade men sedan struntade de i detta.
När vi flyttat oss till ett härbre för att se på majstångsresningen så lade de sig intill mig, trots att det var barn som sprang runt och lekte och en hund stod tre meter i från oss.
Så gick vi och fikade och då höll de sig givetvis intill kakfatet, vad annars.
Moster Beda vadar fram i det höga gräsetPå vägen hem vandrade vi genom en sommaräng där gräset var högre än hundarna. Valpen, hon kallas fortfarande så fast hon är ett år, rusade runt i gräset och tyckte att livet var härligt. Husse instämde. Jag är mycket stolt över mina duktiga hundar.
Asta är förväntansfull. Hon hoppas att det skall komma en boll som hon får hämta.
2 kommentarer:
Underbara bilder Jojje :-) Ingen kan som du förmedla den speciella känslan i det du skriver, med hjälp av dina bilder. Eller är jag extra lyhörd? Vi kanske har samma sätt att se på saker och ting :-) Min bakgrund som *bonnkärring* kanske spelar in lite.
Hade också en fin Midsommar, kan knappt röra mig i dag efter
*smågrodor,mormors kråkor och björnar som sover* :-)
Kram
Maggan
Härliga sommarbilder . Jag har berättat om min promenad i sthlm idag . Välkommen till min sida om du har tid o lust
Skicka en kommentar